Grönare liv

tankar kring en grönare vardag

Plasten i våra hav

1 kommentar

Idag släpper Naturskyddsföreningen sin rapport ”Raklödder till fiskarna – om skräp i havet”. I rapporten kan vi läsa om källan till problemet, problemet i sig och vad det finns för lösningar. Med anledning av rapporten tänkte jag själv göra ett (långt) inlägg om skräp i havet och vad vi kan göra själva för att inte bidra till nedskräpningen.

Det började i mitten av 1850-talet. Den första typen av plast, parkesine uppfanns. Dock var parkesine väldigt lättantändligt och man satsade på att uppfinna en annan sorts plast.
Runt 1900 kom bakelit, det sades att ”bakelit var framtidens material eftersom det skulle ersätta naturliga material och därmed skona naturen”
Den plast vi känner till idag började tillverkas runt andra världskriget men det var först på 1950-talet som plasten fick en säker plats i våra hem. I samma veva gjorde färdigmaten med sina ”smidiga” förpackningar sitt intåg i våra liv. Det skulle vara enkelt, gå lätt och snabbt. ”Du behöver inte slita framför spisen i flera timmar, du behöver inte diska massa tallrikar och bestick längre” löd budskapet.
Färdigrätter och engångstallrikar, engångsbestick var den nya lösningen.

 

Marint skräp, makroskräp och mikroskräp

Även om marint skräp kan bestå av plast, trä, metall, glas, gummi, papper och kläder. Så består det skräp som samlas i havet och på stränderna till större delen av plast. Så mycket som 80% räknar man med. Det beror inte bara på att det framförallt är plast som släpps ut i havet utan också på grund av att plasten har så otroligt lång nedbrytningstid.
Makroskräp är sådant vi kan se med blotta ögat. Globalt räknar man med att ungefär 80% av det marina skräpet kommer från land och resten från källor ute till havs (tex fartyg). Men siffrorna varierar från området till område, i Nordsjön tex finns det siffror på att 40% kommer från sjöfart.
Skräpet som kommer från land och hamnar i våra hav är allt från mat, cigaretter och förpackningar. Skräpet hamnar där genom naturliga transporter så som floder och vindar (nedskräpning i stan blåser eller spolas till havet). Men det leds också till havet genom avloppsvattnet eller tex illegal dumpning av skräp.

Mikroskräp är små plastfragment eller partiklar som bildas när plasten bryts ner. Mikroskräp kan även komma från industriavlopp, slipmedel, tvättande av syntetkläder, skönhetsprodukter osv. Dessa mikroplaster är så små att vårt reningsverk inte kan ta bort dem, mellan 5 och 0,3mm brukar man definera dem. Dem suger lätt åt sig andra miljögifter och studier har visat att mikroplaster kan ha tusentals upp till hundratusentals gånger högre koncentrationer av miljögifter på sig än den fria vattenmassan.
Forskare har visat att ett klädesplagg av polyester släpper ifrån sig mellan 100 och 300 plastfiber per liter tvättmaskinsvatten. Ett fleece plagg släpper ifrån sig så mycket som 1900 fiber på en enda tvätt.

Mikropartiklar i skönhets och hushållsprodukter

Skrubbande skönhetsprodukter är något som har blivit alltmer populärt, tillverkarna har dock börjat tillsätta mikroplastpartiklar i dem. Förr användes sandkorn, salter eller krossade frön/nötter. I ett stickprov som naturskyddsföreningen gjorde i år visade det sig att 49 skönhetsprodukter innehöll mikroplaster.
För att ta några exempel:

  • ACO – ”Face Scrub Cream”.  Peelingkräm som finns hos Apoteket
  • Apoliva – ”Passion for Nature Body Scrub”.  Kroppsskrubb med slipkorn, finns hos Apoteket
  • Body Shop – ”All in One Face Base”. Puder som säljs hos Body Shop
  • Body Shop – ”Extra Virgin Minerals Compact Foundation”.  Foundation som säljs Body Shop
  • Colgate-Palmolive – ”Sensation White”.  Tandkräm som bland annat finns hos ICA
  • Gilette – ”Gilette Fusion Hydra Gel”. Rakgel som bland annat finns hos ICA
  • Nivea – ”Daily Essentials Skin Refining Scrub”. Ansiktsskrubb som säljs hos KICK
Bara några exempel som sagt, den som vill se hela listan finner den här: http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/marint_skrap_rapport-pdf

 

Lite siffror

  • När plasten hade gjort sitt intåg på 1950-talet, producerades ca 1,5 miljoner ton per år.60 år senare är produktionen uppe i 250 miljoner ton per år. 
  • En fjärdedel av den globala plastproduktionen sker i Europa. 
  • Det finns ingen säker siffra som visar hur mycket plast det egentligen finns i våra hav. Grovt räknat uppskattas mängden till 100-200 miljoner ton, men en del forskare menar att det finns mellan 2 och 27 gånger mer plast i haven än man tidigare trott.
  • Varje år tillförs minst 6,4 miljoner ton marint* skräp till våra hav. Siffran är från 1975 då US National Academy of Science gjorde en uppskattning. Sedan dess har världens konsumtion av plast ökat med 9% per år.
  • Av allt skräp som hamnar i havet beräknar man att 70 % sjunker. 15% hamnar på våra stränder och dem resterande 15% flyter runt i fria vattenmassor. För att ta ett exempel, varje år sköljs ca 5000 kubikmeter skräp iland på vår Bohuslänska kust. 
  • En plastpåse tar ungefär 10-15 år att brytas ner, en plastmugg 100år. En PET-flaska tar några hundra år och en fiskelina, 500 år. 
 
* EU:s definition av marint skräp är att det är persistent, tillverkat eller processat fast material som kastats, slängts eller övergetts i havet eller på kusten. Definitionen inkluderar inte halvfasta rester av tex mineral-och vegetabiliska oljor, paraffiner och kemikalier. 
 

Djur och skräpet

Varje år dör eller skadas tusentals sjöfåglar, däggdjur och fiskar, enligt globala siffror är det så mycket som 1 miljon sjöfåglar och 100 000 marina däggdjur. Dem avlider på grund av marint skärp, drunknar till följd av att de har fastnat i fiskenät eller förpackningar (vissa fiskar måste röra på sig för att kunna andas). En del svälter ihjäl efter att de har svalt plast som får dem att känna sig mätta och därmed inte äter ordentligt.
Det finns ingen sammanställning över hur mycket plast djur äter, däremot finns det flera individuella studier som uppskattar hur mycket plast allt från fiskar till sälar får i sig. Mikroplaster äts upp av fiskar, skaldjur, maskar, djurplankton, sjögurkor, musslor med flera. Risken är att gifterna från plasten tar sig in i fettvävnaden på djuret och transporteras vidare i näringskedjan.
24000 ton plast per år eller en miljard plastpåsar, så  mycket får småfiskar i norra Stilla havet i sig. Minst 32 arter av valar, 111 arter av sjöfåglar, samtliga arter av sköldpaddor (det som är bland det vanligaste att hitta i magen på en sköldpadda är just plast) samt många fiskarter äter skräp. Undersökningar av maginnehållet hos döda sjöfåglar i Nordsjön samt i Skagerrak området visar att 98% av fåglarna har plast i magen. Fåglar som plockar föda från havsytan drabbas hårdare, som albatrossen och stormfåglar.
Inte bara livet i havet drabbas. Det finns rapporter om att så mycket som hälften av alla kameler i Dubai avlider efter att ha ätit plastpåsar. Varje år hör vi om x antal kor här i Sverige som avlider i svåra smärtor till följd av skräp som de har fått i sig, skräp som slängs längs med vägarna i närheten av hagar.

 

Lösningar

Naturskyddsföreningen har listat ett antal saker som behöver förändras i världen. Jag tänkte lista lite saker som vi som enskild individ kan göra.

  • Sluta handla plastkassar!
    Vi i Sverige förbrukar över 300 plastpåsar person / år, det blir nästan 3 miljarder påsar om året. Tygkassar är lätt att få tag i numera och man kan alltid ha med en i fickan. Vill man inte köpa kan man sy egna men det är en bra grej att alltid ha med.
  • Sluta med det dumma påfundet att köpa vatten på flaska.
    Här i Sverige har vi underbart kranvatten, vilket är en lyx som vi inte uppskattar fullt ut.
    Återanvänd flaskor. Gillar du inte smaken av vanligt kranvatten så tillsätt några droppar citron eller lite gurka. 
  • Måste barnen ha plastleksaker? 
    Träleksaker är oftast tåligare och enligt mig mycket snyggare.
    Många av plastleksakerna innehåller kemikalier som förs vidare till barnen. Även om jag förespråkar second hand i många lägen så är detta inte ett av dom. Kraven på kemikalier som är tillåtna i leksaker har skärpts och då kan det faktiskt vara smart att köpa en ny. Men välj då bort leksaker från Kina och andra länder utanför EU som inte har samma regler kring kemikalierna. Köp inte nya leksaker om dom inte garanterat är fria från PVC.
  • Byt ut mycket i badrumsskåpet till no’poo produkter. 
    Det är bättre både för miljön och för dig!
  • Minska ner på tvättandet.
    Speciellt av fleeceplagg. Många gånger räcker det med att hänga ut plagget på vädring, enstaka fläckar kan tas bort med en trasa. 
  • Håll naturen ren!
    Ta rätt på ert skräp när ni är ute, plocka upp skräp när ni ser det.
    Det är främst attityden hos människan som måste förändras, tyvärr sker det inte över en natt. 
  • Återvinn!
    Släng inte bara plastförpackningarna i soporna. Källsortera och gör en god insats. 
  • Fimpa på rätt ställe! 
    Nu är ju inte jag rökare men jag ser hur ofta man hittar fimpar överallt. Det mest larviga är när man hittar dom 2 meter från ”askkoppen” på stan. Ca 1 miljard fimpar slängs på marken här i Sverige. Skärpning alla rökare!

 

Källor:
http://plastriot.se/kunskapsbank
http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/marint_skrap_rapport-pdf

Annonser

One thought on “Plasten i våra hav

  1. Pingback: Plastbanta ja, köphets nej | Grönare liv

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s